Här följer en ägandelängd för den nuvarande kvarnen tillbaka till 1866. Det har med stor sannolikhet varit verksamhet i strömmen längre än så, på lagaskifterskartan från 1831 finns det t ex med ett gemensamt ägt vattenverk.
De första kända ägarna är Jon-Olof Sjödin och hustrun Margareta Jerimiasdotter (köpte kvarnen 1866).
Den såldes sedan till sonen Jonas Sjödin 1881 och sen övertog hans måg Gustaf Engberg och hustrun Kristina Sjödin kvarnen år 1890. En del av den nuvarande kvarnen beboddes då en tid Gustaf med familj.
År 1895 såldes kvarnen till Erik Andersson ”Ersk– Anners” (synonymt med Ersk-Anders) som i sin tur sålde den till H.E Olsson och Olof Ådahl, men köpte den åter år 1897.
”Ersk-Anners” byggde om kvarnen från vattenhjul till turbindrift, vilket finns kvar än idag. År 1905 köpte Gustaf Engberg halva kvarnen av ”Ersk-Anners”. ”Ersk-Anners” halvan köptes sedan 1909 av sonen August Engberg.
År 1944 köpte August son Arne Engberg sin farfar Gustafs halva och år 1948 köpte han även sin fars del i kvarnen. Arne och hustrun Aina Engberg ägde kvarnen i 40 år fram tills 1986 så sonen Klas-Göran Engberg med familj köpte kvarnen.
Maskinparken är från tiden runt 1880-talet fram till 1920-tal och brukas än i dag. Byggnaden är byggd som kvarn, oklart när men antagligen under andra hälften av 1800-talet. Byggnaden är tillbyggd i olika omgångar och rymmer en mängd funktioner. Mekaniken drevs från början av ett stort vattenhjul som var ca 8 meter i diameter. Det har moderniserats under åren och drivs idag med el.
Maskinparken används kontinuerligt och innefattar, valskvarn, sikt och nöt. Två stenkvarnar, en för brödmjöl och en för djurfoder och korngrynskross. Det finns även frörensmaskin, skäktsvärm och spånhyvel. Det har även funnits en linstamp, spår efter denna syns men den revs kring 1970. Det är bara maskinerna knutna till mjölhanteringen som används. Det finns även en gammal bostadsdel inrymt i byggnaden, den har sedan länge använts som snickeri. Bostadsdelen är timrad.
Fotografiet visar UtiÄnget (gårdsnamnet) med till Kvarnen i bakgrunden. Fotografiet är mitten av 1900 talet.
Fotografiet visar de två stenkvarnar som finns i Å Kvarn. Den vänstra används för att producera mjöler för bakning m.m. och den högra används endast för att producera "gröpe", grovt malet säd som gavs till djur förr tillbaks.
Byggnaden är utbyggd i flera omgångar och består både av timrade delar och stolpverkskonstruktion.
Kvarnen har ett kulturhistoriskt värde med tanke på den långa kontinuitet som den bär där den åtminstone varit kvarn sedan andra hälften av 1800-talet.
Byggnaden är byggd som kvarn samt för linberedning och har drivits av en ägare, till skillnad från de samägda anläggningarna som fanns i byarna ofta vid små vattendrag som användes när vattenflödet tillät.
Enligt en översiktlig inventering genomförs av Hälsinglands museum finns byn Å på lagaskifteskartan från 1831 och det finns angivet att byn hade ett gemensamt vattenverk beläget strax norr om nuvarande kvarn, sluttningen kallas kvarnbacken.
Maskinparken är intressant ur ett industrihistoriskt perspektiv och att den dessutom fortfarande används är både viktigt och roligt. Att kunskapen förs vidare är ett mycket viktigt kulturarv att som vi vill värna.
Å Kvarn
e-post: engberg@akvarn.se
Klas-Göran Engberg, Åvägen 2 Jättendal telefon nr 070 357 43 38
© Å Kvarn Engberg